Livet.

Funderar och grubblar och blir bara djupare och djupare... Det är så många som försvinner för snabbt ifrån oss. Idag är det 1 år sedan en ung kille i min hemstad blev brutalt mördad av tre ynglingar. Mina tankar finns hos hans syster.
En vän från min tonårstid tillbringar nu sina sista dagar tillsammans med sin underbara son som snart kommer lämna henne, obotlig cancer.
Flygplanskrashen igår... Fyfan säger jag bara för all denna sorg som vi människor ska behöva utstå.

Varje dag ser jag på mina barn och känner all lycka i världen över att jag får tillbringa mina dagar tillsammans med dem. De lyckligt ovetande små liven :)
Jag blev så stolt häromdagen när min stora kille kommer hem med skolans nya regelhäfte och det är hans bild som har blivit utvald till baksida. Han har målat en teckning med massa barn på en skolgård som leker. Några gör dumma saker och då är det andra barn som säger i pratbubblor till dem vad som är fel. Riktigt genomtänkt och fina detaljer.
Nu måste jag ta tag i den här dagen och tänka positivt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0