kiwiochbarnen

Och så här mycket snö har vi hemma hos oss nu:

Här kommer lite bilder från min arbetsplats. Jag kan knappt uttrycka med ord hur lycklig jag är över att ha fått jobb på detta fantastiska ställe. I den fyrlängade skånegården ligger det fyra lägenheter där familjer får bo och i det gula huset har vi våra personalutrymmen. Det finns fyra hästar på gården som vi får använda.

Ibland får dem ett ryck och kan leka hur bra som helst tillsammans, våra tre små barn. Häromkvällen höll de på i en timme där uppe innan de ropade upp mamma och pappa. De hade bytt kläder i smyg och gjort en restaurang. Så här fint var det.

Nu har det inte funnits tillfälle för mig att skriva på ett tag...orsaker som skolan, jobbet och slutligen sjukdomar har hindrat mig.
Idag mår jag iallafall bättre, jag har haft både hosta, halsont och magsjuka. Barnen har också haft allt möjligt och idag har jag lillkillen hemma med mig. Men hur sjuk han egentligen är kan man fråga sig. Så fort de två andra åkt med bussen imorse så kom han upp som en sol och han har hållt igång hela dagen här. Jag misstänker att det var att få vara hemma själv med mamma som var det viktigaste. Just nu sitter han under bordet och killar mig och fnissar...
Egentligen borde den stora killen stannat hemma då han har en hemsk hosta, men han ville inte missa den stora pysseldagen som de har på skolan idag. Jag hoppas bara att han orkar.

Så har vi snart julafton :)
I år ska vi fira utan min mamma och pappa vilket känns tråkigt, men det ska självklart bli bra ändå. Vi ska vara med min mans släkt och kusinbarnen får vara med varandra. Vi har bara firat julafton med dem ett år tidigare så det är på tiden att vi gör det igen och jag ser fram emot det också. Vi har verkligen träffats allt för sällan den senaste tiden...mycket beror nog på mig och allt jag håller på med.

Klart man saknar sina nära just vid en högtid som denna men i sommar kommer min bror och hans familj på besök och det är något som jag ser fram emot. Det blir inte så ofta som vi ses eftersom vi bor så långt ifrån varandra. Men det känns som att jag och min bror har kommit varandra närmre ändå på senare år. I och med min utbildning och hans jobb så har vi kunnat prata om djupare saker än innan och det känns som att vi fått en djupare kontakt.
Jag älskar min familj!

I somras var vi i Skara sommarland och här kommer några bilder som kan vara sköna att se i kontrast till vad man ser när man kollar ut genom fönstret ;)

Sjukdomar i familjen, min hals gör ont och min stora pojke har haft feber hela helgen.

I lördags var några av oss i familjen på mitt nya jobbs stora julfest. Vilken tillställning. Alla i personalen var bjudna med familjer, alla klienter med familjer och alla som har bott på hemmet under det gångna året var bjudna. I fyra timmar åt, minglade, dansade och tittade vi på luciatåg. Jag var trött och mätt när jag kom hem men det var verkligen hur trevligt som helst. En riktig julfest med andra ord. Jag älskar gemenskap!!

Idag har jag pluggat. Det är inte så mycket kvar nu men jag har en hemtenta som ska lämnas in den 7 januari. Tänk va, den sista hemtentan. Undrar om det är sista gången jag går i skolan? Förmodligen inte, kan vara bra att läsa kurser asamtidigt som jag jobbar för att hålla sig ajour i det sociala arbetet. Vi får se.

Åh igår red jag för första gången på två veckor. Första gången jag skulle brodda Kiwi, vilket gick så där...Fick bara i en brodd i varje hov eftersom hon hatar att hålla upp sina hovar. Ridningen gick bra, det var kallt men helt underbart att galoppera i djupsnö. Det är faktiskt härligt att rida i snön.

Såg dokumentären om Julian Assange igår och Wikileaks, vilken snubbe alltså. Verkligen en man som drivs av det han tror på.
Imponerande! Jag har ändrat min uppfattning om honom.

Bilder ifrån luciafirandet igår:

Just nu är jag uppe i varv och måste landa innan jag kan skriva något vettigt...återkommer när jag har blivit människa igen. Ska äta lite pizza först :)

Först försov vi oss i morse så dagen började i ett kaos. Sen hade jag en tuff dag i skolan så jag var jätte-trött när vi åkte därifrån.
Men sen plockade jag upp min allra bästaste kompis Hanna som ska vara här på besök tills på söndag. Då blev allt toppen och energin kom tillbaka...men sen kom en dipp igen. När jag var i stallet så sa tjejen som jag hyr boxen av att hon tyckte att det nya höet som jag hämtat luktar mögel, så hon vill inte att vi utfodrar gemensamt med det till ex. lunch. Det blir ett stort problem och förmodligen kommer jag få ringa bonden och köra tillbaka allt igen för att hämta hos någon annan. Fy vad jobbigt. Så nu sitter jag här och är osocial, stackars Hanna.
Livet är som en bergodalbana...

Så här fin är hennes far, som heter Minotauros RP 114:


Och så här fin är hennes farfar Little Boy:


Och även farfars far är en riktig goding, Lady Killer xx:

Helgen bjöd på Dop av barnens lilla kusin. Han är nu ett halvår så han var verkligen med på allt som hände. Så snäll och glad hela tiden, sa inte ett knyst i kyrkan. Min man hade fått det ärofyllda uppdraget att vara gudfar till denna underbara lilla kille.